Torsk av dejtingappar? Detta fenomen finns bland vissa folk, och sa paverkar det dem

Som allihopa missbruk borjade allting med en smak. Det ar absolut sa historien ifall Alison Karlene Hodgins borjar, som med enkom 18 ars alder borjade sitt aventyr hur man bestГ¤ller en albanska postorderbrud i natdejtingvarlden. Och som alla andra unga vuxna gjorde han det med oskuld och viss cynism. I sitt diskussion med Huffington Post, kommenterar kvinnan: “sjalv var 18, i min basta vans kallare, forsiktig berusad gallande billigt vin nar sjalv skapade en profil forut henne som en fraktion fran ett lustighet.” Men Hodgins visste ej att detta skoj skulle bli karna i hans liv en tid senare.

Inom kort efter borjade Alison experimentera natdejting pa personlig hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder pa natten, blott pro att senare angra sin tandstickor pa morgonen och fortsatt att stryka din profil. Denna handling foljdes fran loftet att inte atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord ej forut lange.

Men vid denna tillfalle varje Hodgins fortfarande nagotsanar valmaende. Realitet ar att fotografi efter att hon borjade sitt aventyr i en varld fran onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta proportion varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.

Ett lek med dragkamp

“Efter uppbrottet sorjde jag forhallandet innan jag laddade ner en ny app. ” anser Alison och forklarar hur han lyckades pricka plus tva potentiella par efter handelsen. Nej varje ej turen gallande hans blad. “Jag dejtade varje och en i tvenne manader.”

“Efter varje uppbrott sa jag till mej sjalv att sjalv skulle plocka en aning tid. Sjalv ville fokusera pa mej personligen. Hon skulle fundera kvar vem jag varje och va sjalv ville. Jag skulle inte ladda ner nagon dejtingapp.” Men tvenne veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store mottaglig med ordet “Dating” i sokfaltet.

Men varfor blir vi pundare fran dejtingappar?

Givetvis skulle det besta orattvist att skylla Alison jag pro hennes dejtingappsberoende. Trots allting, de ar ett medium som allihopa andra att tillfredsstalla ett fran de viktigaste manskliga behoven: onskning om forbindelse.

I sjalva verket ar det just detta behov som gor oss “beroende” av dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med slaende plasticitet, som kan omforma sin kemi som besked pa en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan uppleva.

Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer pa Posit Science, dessa ar en av de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt leva. “sa klart kan dessa upplevelser astadkomma nagra fran de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva”, kommenterar forskaren. Global DatingInsights.

Forutom sina foredrag ifall karlekens konsekvenser pa den manskliga hjarnan, inneha Merzenich samt gjort en bit forskning ifall hur dejtingappar paverkar den. Arme forklarar hon va hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger pa appar som Tinder, och varfor.

“Vi vet att nar en person utfor nagot utvecklande, som att ga pa en fantastisk dejt eller mota en lustig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med pris. Det intressanta ar att hjarnan ej behover lite beloningen forut att slappa dopamin; om hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den aven dopamin.

Fran denna anledning, nar en person borjar halka mellan potential tandstickor gallande en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt forutsaga spanningen och beloningen fran en dejt och frigor dopamin.”

Men Merzenich ar ej den enda som inneha lyckats ansluta detta sak till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande sinnet, erbjuder aven en glimt gallande denna aterverkning. Arme forklarar Brewer hur sociala appar fran nagot slag aktivera samma “krets” som substanser som sprit, kokain, heroin, oxikodon och otaliga fler. Som tur ar har en dos Tinder i de flesta fall inte identiska forodande konsekvenser som de substanser som namns har.

Natasha Dow Schull, antropolog och forfattare till en bok som kopplar avhangig till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet av dessa applikationer fungerar pa motsvarighet fason som spelberoendet.

“Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett om beloningar levereras eller inte. Om du inte vet baksida av underben du kommer att fa eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin tur ar de mest beroendeframkallande.

Du bygger den har forvantan, den forvantning bygger, och det blir en slags raddning nar du far en premie. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha”.

Ett problem som drabbar vissa mer an andra

En efterforskning gjord fran Match, bekraftar antalet konsument som tenderar att atervanda till applikationen kungen en stadigvarande basis. Enligt webben, 15% fran singlar kungen Tinder de kommenterar att de kanner sig avhangig av processen letar efter en dejt.

Av denna befolkning ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre chans att bli pundare. Kvinnor utgor under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas av utmattning efter denna process.

En tredjedel av anvandarna fran dessa appar har aldrig gatt kungen en dejt med nagon de inneha traffat pa dem. Pro detta sammanfattas allt till ett slags “videospel”. I en artikel for BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att “forvarva poang i ett videospel”. “Det ar ett tidsfordriv framfor tv:n nar sjalv ar uttrakad”, sager hon.

David Greenfield, professor i psykiatri utbredd University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Framat tillagger han att i de flesta av dessa fall finns det inte ett dyft vi kan skapa pro att undsattning oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.

Dopamin ar en maktig signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att inta och sex, sa vi talar ifall att ga emot nagot som biologiskt har utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.

Fran denna anledning kan en fran losningarna alska i att kungen djupet koppla det att ha fler val kommer ej att gora oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, “stressar det oss annu mer.”